Vidgade vyer

Vi läser och blir ännu klokare

Etikett: tilde

en känsla – Tio saker jag hatar med mig själv

 Ett stycke ur boken som jag tycker är särskilt känslosamt är då Jamie efter några tuffa veckor av kluvna känslor och velande fram och tillbaka beslutar sig för att berätta för sin närmaste vän om hennes bakgrund.

Hon bjuder över kompisen Amy till sitt hus. Jamie har aldrig tagit hem någon kompis förut eftersom hennes identitet färgar varenda vägg, dekorerar varenda hörn. Arabisk folksång spelas högt från radion och inskriptionerna ur koranen hänger på väggarna. Jamie och Amy går in på Jamies rum och Jamie tar ett djupt andetag innan hon berättar. Hon berättar att hon aldrig varit uppriktig och hela tiden försökt dölja sin identitet för hon varit så rädd att folk ska döma henne. Så fort hon berättat allting strömmar lättnaden igenom henne. Jag kan förstå att hon kände lättnad efter att ha gått runt och burit på denna hemlighet så länge.

Amy tycker inte det är någon stor grej med Jamies ursprung och säger att hon inte dömer henne för det, men hon blir samtidigt förbannad över att Jamie trodde hon var såpass ytlig att hon inte skulle acceptera Jamie för den hon var. Jamie förklarar att anledningen var för att hon växt upp i en värld av stereotyper och generaliseringar. En värld av rubriker, dokumentärer, toppmöten och skriverier. Men när hon märker hur förbannad Amy blir inser hon hur fel hon haft. Hon har varit så rädd för folks generaliseringar, men varit precis lika skyldig när hon dragit sina egna slutsatser.

Jag tycker det här stycket är starkt eftersom det lär en att det alltid är bäst att vara ärlig mot andra, men framförallt också ärlig mot sig själv. Är man sig själv söker sig liksinnade personer till en, men är man inte sig själv får man heller inga vänner som känns äkta och som accepterar en som den man är. Ett citat från Jamie, som beskriver lättnaden av att vara ärlig, lyder såhär:

”Att vara ärlig är befriande. Och tufft. Och värt det. Det känns som tegelstenar och cementblock faller från ens axlar. Det är som ett ergonomiskt hjälpmedel. Plötsligt kan man stå rak och ståtlig igen.”

huvudkaraktär – Tio saker jag hatar med mig själv

 Jamilah, eller Jamie som hon kallar sig själv i skolan, är en 16-årig libanesisk muslim som går till madrasa (libanesisk friskola) en gång i veckan och hon är även medlem i ett arabiskt band. Hon har stora bruna ögon och långa ögonfransar. Hon har lockigt hår som hon oftast underkastar en plattång. Jag uppfattar det som att Jamie är väldigt osäker i sig själv och inte vågar visa sitt rätta jag, åtminstone inte i skolan. Pga att skolan är så dömande och rasistisk har Jamie tagit det som uppgift att av-arabisera sig själv, som hon själv beskriver det. Hon har färgat håret ljust och brukar ha blåa kontaktlinser.

Hon vågar inte stå upp för sig själv utan väljer istället att vara tyst eller instämma även fast hon inte håller med. En bra beskrivande situation som är ett exempel på detta är när den populäraste killen i hennes klass, Peter, bråkar med en libanesisk kille. Peter viskar till Jamie att den libanesiska killen säkert tillbringar helgerna i ett garage och tillverkar bomber eller tränar för en terroristcell. Jamie sväljer hårt, nickar halvhjärtat och försöker dölja att hon känner sig kränkt av hans kommentar.

Jamies mamma dog i en hjärtattack när hon var nio. Det är ett ämne hon aldrig vill gå in på då det gör för ont för att prata om. Även när hennes bästa vän frågar henne om det bygger hon direkt upp en mur och säger att hon inte vill prata om det. Hon verkar ha väldigt svårt för att öppna upp sig själv och vågar inte släppa in någon på djupet.

Tio saker jag hatar med mig själv – bild på Australien

Här är en bild på Sydney i Australien, vilket är staden som hela min bok utspelar sig i.

Αυστραλία: Australia, Sydney Harbour Bridge by Rodney Haywood

Tema och motiv – Tio saker jag hatar med mig själv

Jag anser att bokens tema är identitetskris. De bakomliggande motiven till detta är otrygghet och orättvisa i samhället, osäkerhet i sig själv och rädsla över vad folk ska tycka.

miljöbeskrivning – tio saker jag hatar med mig själv

Handlingen utspelar sig till största delen i skolan Guildford High som ligger i Sydney. Miljön i skolan är ganska bra beskriven. Huvudpersonen Jamilah berättar att det är en sliten, missgynnad kommunal skola i Guildford, en förort väster om Sydney. De har bara resurser att göra varma-koppen-soppa på hemkunskapen och ryktet säger att deras skåp köptes in vid en garageförsäljning i fängelset i närheten. Jag får med denna miljöbeskrivningen upp en ganska klar bild i huvudet av en smutsig och sliten skola med många år på nacken.

Även den sociala miljön beskrivs bra, ett citat från Jamilah lyder såhär: ”I min skola finns en tydlig uppdelning mellan invandrare, så kallade `skippar`, nördar och enstöringar” (sida 13). Jag tog med det här citatet för det beskriver bra hur stora grupperingar det finns på skolan. Under bokens gång får man en allt tydligare bild av hur allvarlig situationen verkligen är, då Jamilah känner sig tvingad till att ljuga om sin bakgrund och hur hennes familjeliv ser ut. Hon har en libanesisk-muslimsk bakgrund och hennes riktiga namn är Jamila Towfeek. Men i skolan känner alla till henne som Jamie, eftersom hon har tagit det som sin uppgift att av-arabisera sig själv. Hon har ofta blåa kontaktlinser och har färgat håret blont, endast för att passa in. Hon låter heller ingen komma för nära för att hon då riskerar att bli avslöjad. Tar man till sådana drastiska åtgärder för att passa in i skolan anser jag inte miljön som trevlig, utan som en mycket pressad miljö där folk gör allt för att vara en i mängden. Jag känner till viss del igen det här då jag själv går i skolan och det finns väll alltid ett visst behov att passa in, men jag uppfattar inte min egna skolmiljö som lika dömande och fientlig.

förväntningar och associationer – Tio saker jag hatar med mig själv

Jag har valt Tio saker jag hatar med mig själv som är skriven av Randa Abdel-Fattah. Framsidan täcks av en kvinnas halva ansikte och hon tittar iväg från kameran, det gör att  hon ser lite lömsk eller osäker ut. Hon har ljust kort hår och bruna ögon. Resten av framsidan är rosa. På baksidan däremot finns den andra halvan av ansiktet och där tittar hon rakt in i kameran och har även en lila slöja på sig. Jag får en känsla av att hon känner sig mer självsäker i slöjan, eftersom hennes blick är säkrare. Jag förväntar mig en spännande läsupplevelse där huvudpersonen verkar leva ett dubbelliv, det ska bli intressant.

© 2018 Vidgade vyer

Tema av Anders NorenUpp ↑