I mitt tidigare inlägg om miljöbeskrivningar citerade jag ett stycke från när en flicka blev slagen av förhörsledaren i ett fängelse. Slagen från skärpet var bara en liten del av vad som hände. Efter de slagen blev hon dessutom våldtagen, utsatt för strypgrepp, slagen med ett järn och till sist nedtryckt med huvudet i en vattenbehållare. Denna händelse är en av dem som jag fann mest känslosamma. Ni kanske undrar vad flickan gjort för fel eftersom hon satt i fängelse, men hon var helt oskyldig. Tillsammans med sin familj fördes hon dit efter att soldater fått reda på att hennes äldre bror deserterat från armén. Det beskrivs hur flickan skakade som ett asplöv, hur hennes hjärta bankade hårt och hur hon inte kunde få fram ord. Detta anser jag är tecken på att hon var otroligt rädd, vilket är helt förståeligt. Ändå verkar hon hålla modet uppe såpass att när hon fick en liten lucka, anföll förhörsledaren. Den nästintill kraftlösa flickan hade ingen chans mot den betydligt starkare mannen, ändå kämpade hon in i det sista. Det är endast när hon blev våldtagen som hennes smärta beskrivs, men man förstår att allt måste gjort så otroligt ont och varit ett rent lidande. När hon blev våldtagen stod det att det kändes som rakblad. Något som gjorde smärtan ännu värre var när hon hörde sin mors skrik. Hennes mor fick nämligen se allting. Det beskrivs hur hon förgäves försökte få förhörsledaren att sluta, men det utan resultat. Modern kunde ingenting göra. Hon befann sig på andra sidan av ett galler och förhörsledaren verkade inte ha minsta tanke om att lägga ned. Det gjorde så otroligt ont i henne att se sin egen dotter ha så ont. I boken står det, ”Hon slog sitt huvud blodigt mot gallret”. Det är alltså modern citatet handlar om. Jag tycker att detta visar hur hårt det tog på henne attest sin dotter trakasseras så brutalt, utan att kunna hjälpa henne.

Jag kan absolut förstå varför karaktärerna känner och tänker som de gör. Det dom utsattes för är alldeles fruktansvärt. Det går nästan inte att föreställa sig den smärta flickan fick genomlida. Jag förstår även hur tufft det måste varit för mamman. Att se någon man älskar så illa till mods kan göra så otroligt ont.