Våra böcker handlar mycket om familjerelationer och döden. Vissa av huvudpersonerna lyckas fly från allt elände i landet medan andra får stanna kvar och handskas med det på plats. Ett stort problem i böckerna är fattigdom och den leder till att de inte kan skydda sig från faror och sjukdomar.

Böckerna är skrivna i förstapersonsperspektiv men det finns undantag i en av böckerna då den har en allvetande berättare som då kan allt om boken.

Såklart kan detta hända i Sverige men vi har mer resurser som sjukvård, mediciner och pengar som gör att vi kan förhindra att sjukdomar sprids och även bota människorna som drabbats av en sjukdom. I en av böckerna finns en terror organisation som anfaller byarna och mördar många oskyldiga människor. Detta skulle inte hända i Sverige då vi har en bättre säkerhet och landet inte är korrupt. I den sista boken försvinner ett barn och det skulle mycket väl kunna hända även i Sverige eftersom att det förekommer hela tiden ex. kidnappning och drunkningsolyckor.

Vad vi lärt oss:

  • Respektera nära och kära, ta vara på tiden tillsammans för du vet aldrig när den kan ta slut.
  • Många länder speciellt i Afrika är mer korrupta än vad man kan tro där de fattiga inte räknas som människor.
  • Ta vara på det vi har, aldrig sluta kämpa och aldrig tappa hoppet eftersom att tiden läker inte alla sår men den läker många.
  • Aldrig döma eller hata på människor oavsett bakgrund eftersom du aldrig vet vad personen har gått igenom.

Vi har böckerna: ”Abela” av Berlie Doherty, ”Eldens gåta” av Henning Mankell, ”Den dödes dotter” av Janne Lundström och ”I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig” av Christina Wahldén.

Gruppnamnet vi valde är ”blod är tjockare än vatten”  eftersom att familjerelationer är starkare än allt annat och det är vanligt i till exempel Afrika att man förlorar sin familj. ”Blod är tjockare än vatten” tycker vi sammanfattar böckerna bra.