Vidgade vyer

Vi läser och blir ännu klokare

Författare: sofiajohaansson

Ramiz resa – en känsla

I min bok får man inte reda på så mycket om hur Ramiz mår och om hans känslor utan mest om hans upplevelser generellt, men det finns en händelse i boken jag tycker är vädligt känslosam.
När fem beväpnade män tog sig in i deras hus utan att knacka är de redan från en början våldsamma och de slog till Ramiz morfar som bara försökte säga till dom att vara försiktiga när det fanns barn där. Några andra män slog till Ramiz pappa och skakade honom, de sa att de visste att de hade kommit från Tyskland och att de hade visste att de hade mycket pengar. Pappan vägrade att ge pengar och gav bara de han hade i fickorna, alltså småpengar. Dock visste männen att han hade så mycket mer än så. Männen fortsatte att slå honom och hotade honom med att ta med honom om han inte gav sig. Han gav sig inte och männen släpade med sig pappan ut på gatan och försvann. Efter denna händelse märker man på familjen att de blir chockade och att det förblir en stor och känslosam händelse för hela familjen. 

I ett stycke i boken skriver de såhär efter att männen släpat med sig pappan: 

”Mormor stapplade ut ur köket och hämtade en handduk och en bunke med vatten så att hon kunde torka bort blodet från morfars panna. Mamma grät hysteriskt. Mina syskon grät. Jag började också gråta. När vi hade lugnat ner oss sade mormor som hon sagt så många gånger: 

– Ni kan inte stanna här, och så lade hon till:
– Jag ska hitta en person som kan ta er härifrån, till vilket land som helst i Europa. ”

Stycket förmedlar en tragisk känsla som inte alls är rolig, tänk dig själv att veta att din pappa är tagen av fem beväpnade män, att inte veta vart han är, om han ens lever eller vad de gör med honom. Den känslan vill ingen uppleva, de lovar jag. 

Familjen får gå igenom mycket utan sin far. De tar sig igenom en hel flykt genom att tro att de aldrig kommer att få se sin pappa igen. Medvetet tar de sig från sitt land samtidigt som de vet att deras pappa finns kvar där någonstans. Hela händelsen påverkar hela familjen på många sätt. Systern till Ramiz blir svårt sjuk några veckor efter pappan blivit bortförd, samt att Ramiz blir stum, han kan inte tala med någon. Man kan säga att familjen går in i en slags depression. Hela händelsen ger en sorgsen och olycklig känsla. 

 

Essen, staden där flykten började

http://Ehem. Eingang zur Kruppstadt Essen

Ramiz resa – huvudkaraktär

Boken handlar om Ramiz som är ung romsk, muslimsk kille på 13 år. Han är född i Essen i Tyskland tillsammans med en mamma, pappa och äldre syster som från början är ifrån Kosovo. Sedan har han även tre yngre bröder.

Det jag får reda på är att han är en kille med ett bra utseende. Han går aldrig i smutsiga eller skitiga kläder, det tillåter inte hans mor. Oftast går han i nypressade byxor med fin vit skjorta samt snygga skor.
Det framgår en gång i boken att det klipps en hårlock från hans hår, därför får jag uppfattning om att han har lockigt hår. Troligen mörkt. Så mycket mer än så framgår inte, utseende biten fattas helt och hållet i min bok.

Jag uppfattar Ramiz som en väluppfostrad kille då han flera gånger tänker vid olika tillfällen ”jag ville inte verka otacksam”. En gång när han blev erbjuden en smörgås med skinka så sa han att han var mätt, han tyckte det var otacksamt att säga nej. Han var rädd för att han skulle ses som udda eftersom han inte åt griskött, det var inget han talade om för någon.

Vid ett tillfälle i boken försvinner Ramiz far och Ramiz blir då äldsta killen i familjen och får ta ett vädligt stort ansvar för sina syskon. Jag ser honom som en ansvarfull, fantasifull, omtänksam, känslosam, tänkande och klok ung kille med ett stort förstående för saker.

Ramiz resa – tema och motiv

Temat jag valt till boken är ”flykt” då det som hela boken baserar sig på är en flykt i hopp om att det alltid ska bli bättre än vad det är. Samtidigt skulle det också kunna vara temat ”livsresa” då det är en väldigt lång och händelserik resa han gör som han kommer minnas hela livet. Då boken heter Ramiz resa så är det nog ett ganska passande tema, både ”flykt” och ”resa” i detta sammanhang betyder näst intill samma sak.

Ett motiv är ”det kommer att ordna sig”, det citatet förekommer på väldigt många ställen i boken, framförallt när det är som oroligast i familjen, när de ska iväg på nästa flykt eller när det bara är allmänt svårt och jobbigt för någon i familjen. På en så svår resa de gör behövs stöttningar från alla och då är det en väldigt bra mening som de kan ha med sig hela tiden, att alltid kolla framåt och positivt, inte negativt.

Ramiz resa – Miljöbeskrivning

Handlingen utspelar sig i 3 olika länder, Tyskland, Kosovo och Sverige. Till en början främst i Essen, Tyskland. En stad Ramiz beskriver som en väldigt mysig och hemtrevlig stad. I början utspelar sig boken på en flyktingförläggning i utkanten av Essen där Ramiz är uppväxt. Flyktingförläggningen bestod av tre tegelhus och en stor barack som inte var direkt hemtrevlig.
I boken på sidan 9 beskriver Ramiz det såhär ´´vi hade det ganska trångt i lägenheten men hos den bosniska familjen ovanför oss var det ännu trängre. De hade sju barn och varje kväll hörde jag hur de flyttade runt möblerna för att få plats med madrasser som de lade ut på golvet när de skulle sova´´. Dessa två meningar besrkiver väldigt kort och bra hur dåligt boendeförhållande de har om man tittar på hur många personer de är och med de väldigt små rum som familjerna har. Detta är också något jag har hört och läst om i tidningarna och hört på nyheterna att det förekommer på  flyktingförläggningar att det inte finns rum för alla, så skulle inte jag vilja bo men jag själv har aldrig varit på en flyktingförläggning och har då svårt att sätta mig in i hur det är att bo så många på en och samma plats, men jag har sett en del nyhetsartiklar och det ser inte ut att vara det bästa alternativet att bo på.

När Ramiz familj efter 13 år som boende i Essen får avslag på deras ansökan om permanent uppehållstillstånd tvingas de skickas tillbaka till Kosovo, vilket är Ramiz mammas och pappas hemland som de själva hade flytt från för 13 år sedan pga. krig.
Fult är ordet Ramiz använder när han beskriver allt han ser när de anländer till Kosovo. Husen var förfallna, en del var helt förstörda med bara murar som fanns kvar. Högar av tegelstenar och murbruk tornade upp sig på gatorna. De låg även övergivna saker som kylskåp, soffor och spisar på gatan. Det är klart att han tycker att det är fult när han kommer till Kosovo om man jämför med fina Essen i Tyskland. Det är rena raka motsatsen i Kosovo mot Essen. Jag själv uppfattar miljön som ganska fattig och orolig då det framgår i boken att det på nätterna är mycket explosioner och skrik, samt många beväpnade män. Jag själv hade inte velat bo i ett osäkert land och ett land där man inte vet om man kommer överleva dagen eller inte.

Ramiz mormor förmedlar flera gånger att de inte är säkert att bo kvar i Kosovo och familjen tar sig i en sunkig liten lastbil en mörk natt ut på flykt i hopp om att komma till bättre miljö och land där det är tryggt och säkert att bo. De visar sig att de kommit till asyl i Malmö. De förs sedan vidare till Norrköping, Laxå, Borås, Vänersborg och sedan Norrköping igen. Norrköping är staden där de bosätter sig, får en lägenhet och börjar i skolan. Och svensk skola om något känner jag till efter 9 år i svensk skolgång.

Förväntningar och associationer – Ramiz resa

Jag har valt boken Ramiz resa där Ramiz Ramadami har berättat sin verkliga historia för författaren Gunilla Lundgren, så båda två är författare.

Omslaget har en mörk blå-lila färg  med svarta och glansiga strukturer. På omslaget ser man en kille som jag antar ska föreställa Ramiz. Man ser halva hans ansikte och han ser ganska osäker ut. Han kollar ganska stelt åt sidan med en lite ledsen och hemlighetsfull blick. De klart att jag har sett en osäker och ledsen människa, vem har inte det?
Bakom huvudet går två linor taggtrådar som fortsätter till baksidan av boken.

Jag antar att taggtrådarna väcker lite inre tankar. Jag tror att Ramiz är instängd och inlåst på något sätt. Han kanske är ganska ensam och får inte göra precis vad han vill. De kan också betyda att han är väldigt instängd i sitt hemland och kan inte så lätt ta sig ut ur landet pga. strikta regler.

Mina förväntningar på boken är att det kommer att vara mycket känslor, tvång och rädslor inblandade. Eftersom boken heter Ramiz resa så tror jag att den kommer att vara väldigt personlig och lite hemsk. Tror också att jag kommer få ett stort perspektiv på hur det ser ut i just hans land och hans värderingar på livet och vad han har för mål att uppnå i livet.

Jag tror att boken kommer att vara spännande och gripande.

© 2018 Vidgade vyer

Tema av Anders NorenUpp ↑